Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hon vill gå på djupet med mer än hudcancer

- Forskning handlar om att verkligen orka gå från tanke till handling och fullfölja det du påbörjar. Du måste kunna få ner dina tankar och resultat på pränt och kommunicera det med andra, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Att gå från ax till kaka är något som hon själv fick lära sig tidigt och som varit till hjälp i hennes mångfacetterade forskarkarriär. Ann-Marie Wennberg Larkö är hudläkare, forskare och utnämndes i höstas till professor i dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska Akademin. Hon är också chef här på avdelningen för dermatologi och venereologi vid vår institution på kliniska vetenskaper.

Blir sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset
13 juni kom beskedet om att Ann-Marie blir sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon efterträder Barbro Fridén och tillträder sin nya tjänst den 15 augusti. Det är bara att gratulera båda parter.

Här kan du läsa om hennes väg till posten som sjukhusdirektör....


Som många andra forskare formades hennes intresse för sjukvården tidigt. Mamman var sjuksköterska och förmedlade ett spännande yrkesliv, samtidigt som Ann-Maries mormor hade reumatiska besvär och periodvis mådde rätt dåligt. Antagligen var det just denna kombination som födde en önskan om att vårda och lindra ohälsa.

Först var hon inte helt säker på vilken inriktning hon skulle ta, men efter en termin på apotekarlinjen i Uppsala växlade hon över till läkarlinjen och gick de två första åren på Christian-Albrechts Universitet i Kiel Tyskland.

- Studietakten var hög och det gällde att ha självdisciplin för att hinna med. Till skillnad från här hemma förväntades du tidigt ta tag i saker själv, detta både på gott och på ont. Ingen såg tillexempel till att man inte missade något, det var upp till dig själv att ha koll. Men jag fick å andra sidan snabbt upp en god studieteknik som jag fortfarande har nytta av, berättar hon.

Forskarbiten redan från start
Tillbaka i barndomsstaden Göteborg fick hon efter avslutade läkarutbildning en tjänst med en del forskning på hudkliniken. Ville man på den tiden vara kvar på de stora klinikerna så var det ett måste att börja forska, och hudkliniken hade redan då ett gott rykte, berättar hon.

- Det var en positiv stämning redan när man var där som läkarkandidat. Föreläsarna var duktiga och mycket inspirerande. Det blev snabbt roligt med forskningen och jag fick bra kolleger och omgående ett rätt stort ansvar för ett eget område. Förtroendet, som detta innebar, gjorde att jag växte som person och forskare och jag blev verkligen ”forskarbiten”.

Vikingablod och dåliga solvanor ökar hudcancerrisken
Sedan dess har hon fokuserat på forskning kring hud och framför allt hudcancer, en cancerform som dessvärre ökar överlag i Sverige och Västvärlden. Ökningen gäller både de två icke maligna hudcancrarna basalcellscancer och skivepitelcancer samt den maligna formen malignt melanom.

- Ökningen är stor här på västkusten och det finns teser om att detta delvis beror på vårt genetiska arv, där många av oss fortfarande härstammar från vikingarna som hade en känslig ljus, rödlätt huden. Vårt genetiska arv till de gamla vikingarna har man sett i samband med bröstcancerstudier som gjorts, och där man kartlagt gener och DNA långt tillbaka till vikingatiden.

Men även andra personer med den vanliga ”vita” kaukasiska hudtypen drabbas lättare av hudcancer. Denna hudtyp är extra känslig för solens UV-strålar, även UV-strålarna i ett solarium.

- Vi älskar ju solen här i Norden och när vi varit utan den under långa vinterperioder blir vi som ”tokiga” efter solen och värmen. Vårt solbeteende blir därför inte så bra, vi solar länge och intensiv. Detta gör att vi bränner oss eftersom vi dessutom glömmer att ha ett fullgott solskydd och tillräcklig solskyddsfaktor.

Solberoende gör det svårt att sola lagom

Förutom att vi uppskattar värmen och älskar att klä oss i en alldeles för tilltagen solbränna, så är solen dessvärre beroendeframkallande. Den frisätter endorfiner som gör att vi mår bättre, bland annat så sjunker blodtrycket när vi solar. Studier har gjorts med solarier där personer fått sola med och utan UV-strålningen (ovetandes) och där just solningen med UV-strålningen är den som ger ett bättre välbefinnande.

- Detta gör att solandet är svårt att avstå ifrån. Att istället ta tillskott av D-vitamin, som också påverkar hälsan positivt, ger tyvärr inte den åtråvärda endorfinfrisättningen. Beroendeforskare har sett att vårt solberoende är kopplat till samma centra i hjärnan som övriga beroenden, säger hon.

Fotodynamisk terapi - PDT Photo Dynamic Therapy*
Hon kom tidigt in på forskning kring fotodynamisk terapi, som var nytt då, och byggde på kort tid upp både nationella och internationella nätverk.

- Den fotodynamiska forskningen startade ursprungligen i Kanada, men rätt snart tog Norge och Oslo över och fortsatte att utveckla terapin. Jag kom tidigt i kontakt med Radiumhospitalet i Oslo och fick vara med och forska på deras lab. Det var en positiv stämning med duktiga forskare och stimulerade forskning. Min avhandling handlade just om denna terapiform.

PDT är i dag en etablerad metod för behandling av bland annat ytliga hudtumörer som aktiniska keratoser, skivepitelcancer ”in situ” och ytliga basaliom. Även svårare former av akne behandlas och de hudcancerliknande tillstånd som kan uppstå i samband med behandling med immundämpande läkemedel vid organtransplantationer

- En stor fördel med metoden är de kosmetiska effekterna eftersom huden lämnas fin. Metoden fördröjer också eventuella återfallet minst lika bra som kirurgin gör. Men nackdelen är att behandlingen inte fungerar på djupare tumörförändringar ännu, utan här behöver man fortfarande skära eller frysa bort förändringen.

Eftersom vi som individer är olika känsliga för olika terapier så behöver behandlingar vid olika former av hudtumörer och hudförändringar skräddarsys för varje patient och tillfälle, så kallade personalized medicine, berättar hon. Den ökade möjligheten att just skräddarsy hud- och cancerbehandlingar kommer ha positiv påverkan på livskvalitén och även överlevnaden för dessa patientgrupper.

Basaliom som toppen på isberget
En cancergrupp vars livskvalitet kommer gynnas av PDT, är de med basaliom. En hudtumör som oftast sitter i ansiktsregionen och förekommer hos personer med den ovanliga diagnosen Gorlins syndrom.

- Här har vi utveckla en variant av PDT med fluorescens. Vi lägger på en liknande kräm men belyser denna gång med blått ljus istället för med rött som vi använder vid den vanliga PDT-behandlingen. Du får inte lika stor behandlande effekt men vi kan se utbredningen på djupet med hög träffsäkerhet. Så om vi gör den här undersökningen innan operationen behöver vi inte skära så många gånger.

PDT vid akne minskar antibiotikaanvändningen
Antibiotika är ett fantastiskt läkemedel, men den ökade överanvändningen har idag blivit ett stort hot mot vår välfärd och vår miljö. Ann-Marie Wennberg Larkö och hennes kolleger håller nu på med en ”Akne-PDT-studie” som kommer komplettera tidigare studier. De hoppas att den nya studien kommer påskyndar PDT som ett vanligare behandlingsalternativ vid medelsvårt till svårare akne, och därmed minska användandet av tetracykliner, den typ av antibiotika som används vid akne.

- Porfyriner finns naturligt i huden och även i talgkörtlarna, som är engagerade vid akne. Många med akne upplever ju att deras hud mår bättre av solen och man kan säga att de får en PDT-mini när solen skiner på huden. Vissa av solens strålar är på samma våglängd som de som används vid PDT. Så även här stryker vi på det aktiva ämnet och låter de röda strålarna, denna gång, göra sitt. Resultatet blir celldöd även här, behandlingen måste dock upprepas flera gånger per år.

Hudappen kortar väntetiderna
Hon är också forskningsledare för en stor forskningsgrupp där samarbetet sträcker sig mellan olika lärosäten, bland annat Chalmers. En spännande forskning rör en app som skall hjälpa läkare på vårdcentraler med att bedöma hudförändringar. Läkaren fotograferar (med mobil eller läsplatta) misstänkta hudförändringar och skickar sedan en bild och elektronisk remiss till en hudspecialist på ett sjukhus. Specialisten gör inom något dygn en bedömning och prioritering för vidare åtgärder. Hittills ser allt lovande ut och appen innebär kortare väntetider från remiss till besök på hudklinik eller ett snabbare frikännande av en ofarlig hudförändring utan nya läkarbesök, även det skönt för patienten. Docent John Paoli leder denna forskning.

SkinResQU ger nya möjligheter
Inom hennes forskningsområde är det ofta nära mellan forskningen till att resultaten kommer patienterna till nytta. Nya centrumet för hudforskning - SkinResQU innebär ett stimulerande tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskarmiljöer. Här samverkar Sahlgrenska akademin, Chalmers, Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

- Vi har forskargrupper som jobbar med hur solskyddskrämer påverkar oss och vad som händer i kroppen när vi använder dem. Huden är ju som en svamp och allt som stryks på tas upp. Detta vill vi undersöka mer och göra folk uppmärksamma på. Andra grupper studerar kontaktallergier, hudcancer, D-vitamin och teledermatologi**.

Att ha roligt när man forskar är viktigt
Men vilka egenskaper behöver man ha för att vara en bra forskare, undrar jag. Ann-Marie Wennberg Larkö berättar att hon för något år sedan hade en föreläsning inom VG-regionen för ST-läkare under rubriken ”Forska bör man annars dör man”.

- Jag trodde först inte att intresset skulle vara så stort, men det visade sig att jag fått flesta anmälningar till min föreläsning under den utbildningsdagen. Så intresset finns verkligen också inom flera yrkesgrupper än bara läkare. Men det gäller nu att ”matcha ihop” handledare och blivande forskare. Något man som seniorforskare kan bidra med och som vi borde bli bättre på.

Andra viktiga egenskaper tycker hon är att kunna samla ihop sig, organisera sitt liv och verkligen orka gå från tanke till handling, att fullfölja det du påbörjar. Det handlar alltså inte främst om extrem intelligens utan om att med god kunskap och förnuft även kunna uttrycka sig i skrift. Att få ner på pränt det man kommit fram till och kommunicera det med andra.

- Just forskningen har jag alltid tyckt varit roligt. Inom den kliniska forskningen innebär det ju också att du får träffa både ”friska frivilliga” och patienter som alla är så positiva och vill vara med och bidra. Man får så mycket tillbaka i den kontakten och det ger en extra dimension till forskningen.

Alla yrkesgrupper måste uppmuntras
Som områdeschef på SU tycker hon det är viktigt att se till att alla yrkesgrupper ges möjlighet att kunna forska och att du som chef också ska se till att underlätta detta. Här upplever hon att framför allt sjuksköterskornas specialistutbildningar och forskningskarriär skulle behöva mer uppmuntran och genuin stimulans. Fler specialistutbildade och disputerade sjuksköterskor skulle höja yrkets status och få upp deras löner. Självklart skulle det också bidra med ökad vårdkvalité till gagn för både patienter och samhället.

- Universitet och universitetssjukhuset måste ta vara på dessa goda resurser som finns bland personalen. Annars kommer många sluta jobba inom vården och söka sig till yrken med bättre arbetsförhållanden och bättre betalt.

På framtidens vårdavdelning tar vi vara på unik kompetens
Ann-Marie Wennberg Larkö har fler intresseområden hon brinner för. Som områdeschef och rutinerad medarbetare inom vården har hon därför engagerat sig i ”Framtidens vårdavdelning”. Ett projekt som hon utvecklar tillsammans med HR-chefen och FOU-direktören. De har byggt upp en så kallad pilotstudie, en testbädd, för Framtidens vårdavdelning, på en verklig kirurgavdelning på Östra sjukhuset.

- Vi lever allt längre och blir därför allt fler som behöver vård och omsorg. Detta påverkar vården som får en högre arbetsbelastning. Vi kan inte ha var tredje medborgare som arbetar inom vården, utan vi behöver se över vården som arbetsplats och jobba för en hållbar arbetsmiljö. För att göra detta krävs nya arbetssätt och att du arbeta utifrån den kompetens du har.

Hon menar att det inom vården idag saknas unik kompetens, något som vi helt enkelt har gjort oss av med. En läkare eller sjuksköterska förväntas istället göra alla arbetsuppgifterna som behövs kring patienten samt det mesta av administrationen. Detta är inte hållbart i längden. Tidigare fanns specifik kompetens hos flera olika yrkesgrupper. Till exempel hos undersköterskor och sjukvårdbiträden som skötte den viktiga patientnära vården, eller den kompetens som utgör en duktig städerska eller en läkarsekreterare. Men dessa yrkesroller har rationaliserats bort samtidigt som mycket av administrationen placerats centralt, långt från den faktiska vården, säger hon.

Resultatet av pilotstudien har varit över förväntan.

- Vår medarbetarenkät var nästan helt ”grön” och den bästa inom SU. Vi gjorde även utökade undersökningar som alla visade på låga stressnivåer och ökad hälsa bland personalen. Vi såg också att de ekonomiska aspekterna förbättrades. Som ett exempel så ligger idag det vårdnära patientarbetet på en vanlig avdelning bara på 20 %, och vi lyckades på kort tid öka den till 30 %. Vi har bland annat tagit in andra yrkesgrupper som farmaceuter för att frigöra vårdresurser.

Projektet fick extern uppmärksamhet i samband med den internationella Kvalitetsmässan i Göteborg i våras, då en engelsk delegation från the Royal Free Hospital kom på studiebesök till Framtidens vårdavdelning.

- Vi får fortsätta ett tag till på tillskott av projektmedel. Detta känns mycket bra eftersom det finns så mycket mer att göra och utveckla. Vi behöver göra arbetsmiljön attraktiv igen, om vi skall behålla vår duktiga personal. Vi måste också våga testa gränserna och bli mer digitala. Detta inser allt fler, fast det tar tid att implementera och är en lång väg kvar att gå.

Att forska - en livsstil?
Det är inget glamoröst i att vara forskare, det är slitigt. Men att bilda nätverk med andra forskare både nationellt och internationellt är så givande och intressant att det ger nya stimulerade perspektiv på den egna forskningen, tycker hon.

- För mig flyter fritid och jobbet ihop, forskningen har nästan varit som en hobby. Samtidigt har jag ändå upplevt att jag haft ett bra familjeliv, kanske just för att jag trivts så bra med mitt ”yrkesliv”. Men jag tycker inte att man skall kräva livsstilsperspektivet av nya unga forskare. Idag finns det mer utrymme för forskning inom den ordinarie arbetstiden och det är bra. Forskarkarriären förändras också hela tiden och som senior forskare får man nya spännande uppgifter och möjligheter, till exempel som opponent och expert, summerar Ann-Marie Wennberg Larkö.

Text: Susanne Lj Westergren
Bilder: 1 Johan Wingborg/GU, 2 Privat, 3 Elin Lindström Claessen/GU, 4 Bildarkivet/GU

*Så här fungerar fotodynamiska terapin PDT

Fotodynamisk terapi, vad det gäller huden, innebär att det område som skall behandla först görs känsligt för ljus. Detta görs genom att du skrapar lätt på huden/tumören och sedan lägger på en kräm som innehåller ett verksamt ämne som påverkar och ökar mängden av det ljuskänsliga organiska porfyrinet i huden. Ämnet får ligga kvar under några timmar. Det aktuella området aktiveras sedan under ca 8-10 minuter genom att belysas med utvald ljuskälla (med kontrollerad energimängd/våglängd). Därmed uppstår en lokal kemisk reaktion i tumörcellerna som gör att tumören förstörs och lämnar en frisk hudyta kvar. Omkringliggande vävnad påverkas inte negativ.

**Detta är teledermatologi

Teledermatologi är telekommunikationsteknik som används för att utbyta medicinsk information (om hudåkommor och tumörer i huden) med hjälp av ljud-, bild- och datakommunikation.

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2016-06-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?